Stundenten
Jag har en väldigt hes röst, ett vardagsbord fullt med presenter, blåsor på fötterna och en tyngd mindre på mina axlar - jag har tagit studenten! Det känns aningen läskigt att stå helt själv i livet, utan tryggheten att ha en klass attluta sig tillbaka på. Men samtidigt som det pirrar i magen över hur livet kommer att te sig framöver känns det bra, att det är över. Jag har klarat det, med bra betyg dessutom! Nu vill jag leva, kanske far jag till USA till aupair, kanske lyckas jag skaffa mig ett jobb och kan köpa bil eller kanske flyttar jag hemifrån och pluggar i höst. Men vad som än händer detta kommande år slår jag vad om att det ska bli härligt - om än hårt att klara sig själv. Jag längtar faktiskt efter att få stå på egna ben, trots att mammas trygga famn är det bästa jag vet känns det som om jag vill ut på äventyr. Härliga, underbara äventyr! Men vi får se hur det blir med den saken.
Något som även är värt att nämna är att jag har blivit en Tupperwareförsäljare (så vill du ha ett party, call me!), inte överraskande kanske då både mamma och pappa sålt för ett bra tag sedan. Snacka om att följa i föräldrarnas fotspår. Men mest gör jag det att plastens skull och det faktum att det är så otroligt roligt! Så inte kommer jag att vara sysslolös bara för att jag inte har skola att gå till inte.
Något som även är värt att nämna är att jag har blivit en Tupperwareförsäljare (så vill du ha ett party, call me!), inte överraskande kanske då både mamma och pappa sålt för ett bra tag sedan. Snacka om att följa i föräldrarnas fotspår. Men mest gör jag det att plastens skull och det faktum att det är så otroligt roligt! Så inte kommer jag att vara sysslolös bara för att jag inte har skola att gå till inte.
