Fuego/Afrodans

Efter ett friskispass (som jag tvingade mig själv till utan goda aningar) kan jag konstatera att jag saknar passen. Det är så befiande härligt att röra på sig! Och att ha två systrar Bylund med sig var ju inte fel det heller, de är så bra så! Min nyfunna passkärlek gör att jag troligtvis kilar ner till Friskis&Svettis imorgon också, då med Ronja som sällskap. Det finns nämligen ett pass imorgon vi (inklusive mig, galet nog) är sugna på. Så det hoppas jag på. Så för att orka upp imorgon ska jag krypa ner i sängen snart, för att sova är underbart!

Och lite by-the-way sådär. Jag har världens mest underbara och älskvärda pojkvän. Han är så enastående bra. Och han uttrycker sig som ingen annan, bäst helt enkelt. Magnus:

För den outbildade är ett A bara tre pinnar - Nalle Puh

Vad jag inte tycker om är känslan av att inte ha någonting att berätta. För när jag väl har tid att blogga, då finner jag ingeting värt att skriva om. Jag skulle kunna meddela att jag i helgen var hos Magnus (att det var underbart och att jag älskar honom mer än allt), att jag har jättemycket att göra i skolan (plugget tar upp det mesta av min vardag och tankegångar) eller hur stressad och upprymd jag är över hela körkorts-grejer som jag jobbar på just nu (har ju bokat uppkörning och pluggar körkortsteori som ett fån). Men det känns inte som om dessa saker är intressant för er, för andra. Jag letar febrilt i mitt lilla huvud efter någonting som för er kan ses som någonting kul och intressant. Det jag har gjort på senaste tiden är pluggat, övningskört, träffat Magnus och faktiskt, renoverat om i vår lilla klädkammare på övervåningen. Jag har inte varit på någon fest någonstans, jag har inte bakat en massa goda grejer som jag kan visa foton på, jag har inte varit och shoppat eller någonting som kan liknas med någonting som är kul att läsa om. Nu kan jag inte riktigt tänka mig att detta är kul att läsa heller, mina klagomål om hur lite inspritation jag har till bloggen. Men det är allt jag för tillfället har att komma med. Jag ber om ursäkt om detta inte tillfredsställer eran bloggläsning. Jag lovar dock att komma tillbaka, att åter bli det bloggfreak jag än gång var. Jag kommer tillbaka, jag finner snart orken. Det börjar faktiskt komma krypande, suget att blogga. Åh, vad jag har längtat. Nu måste jag bara ha någonting att blogga om, haha. Önska mig lycka till i mitt letande, jag tycker om er!

1