Den jag tror på
Gud är för mig en trygg punkt när allt annat rubbas. Han är den som alltid finns. Han är den som väntar, tröstar, förstår och älskar. Gud är ett skyddsrum på något vis - en trygg plats bortom allt svårt. I Gud är man bara sig själv, det spelar ingen roll vad man har för talang, vad man gjort eller hur man ser ut. Man är bara sig själv. Hos Gud är jag bara Annie. Gud är vännen som inte ger tillbaka, vännen som tålmodigt väntar på ett förlåt och sedan glömmer. Glömmer - inte accepterar - utan glömmer.
Gud är minnet, glömskan och tålamodet. Han är vännen som aldrig lämnar, aldrig överger. Alltid älskar. Gud är Han som står bakom oss och håller om oss, så att ensamheten inte smyger sig på. Han är den som viskar fina ord till min spegelbild. Han är Gud. Min Gud. Min vän. Mitt allt.
Gud är minnet, glömskan och tålamodet. Han är vännen som aldrig lämnar, aldrig överger. Alltid älskar. Gud är Han som står bakom oss och håller om oss, så att ensamheten inte smyger sig på. Han är den som viskar fina ord till min spegelbild. Han är Gud. Min Gud. Min vän. Mitt allt.
